Shanghai är en cityupplevelse med extra allt.

Shopping

Skräddarsytt
På Shanghai South Bund Soft Spinning Material Market hittar du oceaner av tyghandlare och skräddare som kan sy efter dina mått eller göra kopior på din favoritkostym. Galet prisvärt (pruta lite!) och mycket proffsigt. Helst vill de ha en vecka på sig att sy upp kläderna, men i staden där allt är förhandlingsbart går det att med tur och en extra slant få tre kostymer och två kappor på 24 timmar.
399 Lujiabang Road Shanghai

Fina gatan
Sugen på Gucci, Louis Vuitton eller Hermès? I Plaza 66 får den som vill handla importerade lyxmärken sitt lystmäte. Maison mode på Huaihai Road är ett annat lyxvaruhus och vid the Bund ligger bland annat en flott Dolce&Gabbana-butik. Men billigt är det inte.
1266 West Nanjing Road (Plaza 66)

Fula gatan
En "Burberrykappa""(med etikett och allt) för 500 kronor? På den lätt kaotiska Qipu-marknaden i flera våningar hänger dessa sida vid sida med 30-kronorströjor. Deala med försäljarna genom att knappa in det pris du vill betala på deras miniräknare. Erbjud max hälften av vad de föreslår. Håll humöret och ångan uppe - en kappa för 700 kan lätt kosta 300 innan det är färdigt. Men prutar du för hårt kan det sluta med att du lämnar butiken tomhänt.
168 & 183 Qipu Road

Nästan äkta märkesvaror
Nanjing Road. Kedjor, småbutiker och varuhus. I de större och lite finare affärerna är priserna ungefär som i Sverige. Då och då (lite oftare än vad som är kul) kommer försäljare fram och försöker locka med dig till deras butik av "märkesvaror".
580 Nanjing Road

Barbie för vuxna
Franska kvarteren. Shoppingen här är betydligt lugnare än kring Nanjing Road. Ibland känns det dock som att strosa omkring i vilken västeuropeisk stad som helst. Mitt på paradgatan Huaihai Road ligger mycket riktigt till exempel ett rejält H&M. Men det finns gott om lokala guldkorn, håll utkik efter det kinesiska klädmärket Shanghai Tang, som har färgstarka sidensjalar och moderna varianter av traditionella, kinesiska kläder. I dessa kvarter ligger också det extravaganta rosa Barbievaruhuset i sex våningar. För den som alltid drömt om att klä sig i äkta Barbieklänningar finns här en hel kollektion glamourösa outfits för både barn och vuxna.
555 Middle Huaihai Road (Barbie-varuhuset)
Nöjen

M on the Bund
Ingenting för den som vill äta genuin kinesisk mat i en lika genuin miljö. Men för en turist som diggar skylines och läcker västerländsk mat i lyxmiljö är det oslagbart. Priser som på kvarterskrogen hemma gör upplevelsen komplett.
7/F, No. 5 The Bund

The Glamour Bar
På The Bund ligger även denna bar med loungekänsla och overkligt maffig utsikt över Pudong på andra sidan floden. Här hänger mest turister och affärsresenärer. 6/F, No.5 The Bund

Cloud 9, Grand HyattEnligt reklamen världens högsta bar. Ta tre olika hissar för att komma till baren på våning 87. Själva baren är inte så märkvärdig, men här ser du Shanghais skyskrapor uppifrån. En sevärdhet i sig.

Gamla stan.
Här finns traditionell arkitektur - och massa souvenirer. Ta en kopp te - och glöm inte kameran.
Yuyuan Market and garden

 (Artikel lånad från Expressen 10-11-02)

Shanghai under Folkrepubliken Kina (1949-)

Efter kommunisternas maktövertagande och grundandet av Folkrepubliken Kina den 1 oktober 1949, skedde en mängd symboliska förändringar i stadslandskapet i Shanghai. Så döptes till exempel en rad gator om och fick nya progressiva namn: ett exempel bland de gator som ursprungligen haft utländska namn är den berömda affärsgatan Avenue Joffre i den tidigare franska besittningen, som döptes om till Huaihaigatan (traditionell kinesiska: 淮海路; förenklad kinesiska: 淮海路; hanyu pinyin: Huáihai Lù). Även en del kinesiska gatunamn med anknytning till det s.k. “gamla samhället” byttes ut, och så blev exempel vis Republikens Gata (minguo lu) nu Folkets Gata (renmin lu).

I januari 1967, som ett led i den s.k. kulturrevolutionen, grundade medlemmar av stadens politiska "ultra-vänster" en ny administrativ ordning som man döpte till Shanghaikommunen och som, i teorin, var tänkt att låta arbetare och soldater utöva politisk direkt kontroll över stadens ledning i enlighet med modellen från Pariskommunen år 1871. Pariskommunen hade av Karl Marx beskrivits som ett mycket bra exempel på hans egna teorier om "proletariatets diktatur". Mao Zedong ställde sig dock i någon mån tveksam till Shanghaikommunen: bl.a. krävde han efter bara ett par veckor att den skulle byta namn (något som också skedde) till Shanghais stads Revolutionskommitté. Dess för hans instruktioner lyhörda ledare stödde han dock under resten av sitt liv: tre av dem skulle som medlemmar av det s.k. "De fyras gäng" arresteras kort efter hans död.^[4]

Staden har bibehållit sin ledande ställning under Deng Xiaopings reformer. När borgmästaren Jiang Zemin utsågs till generalsekreterare i Kinas kommunistiska parti i juni 1989, befordrade han flera av sina skyddslingar från Shanghai-apparaten till ledande poster i partiet som fortfarande har en viktig maktställning. Den nye generalsekreteraren Hu Jintaos utrensning av Shanghais partisekreterare Chen Liangyu 2006 var ett slag mot Jiangs "Shanghai-klick".

Det republikanska Shanghai (1911–1949)

1911 föll Qing-dynastin och ersattes av Republiken Kina. En rad nya byggnadsprojekt inleddes och den gamla stadsmuren revs. Åren 1914–1915 fylldes Yangjingbang-kanalen för att ge plats åt en gata som idag kallas Yan'an Donglu.

Kinas kommunistiska parti (KKP) grundades av bland annat Mao Zedong i Shanghai år 1921. Lokalen där partiet grundades finns fortfarande kvar och utgör idag en del av den Hong Kong-ägda shoppinggallerian Xintiandi (traditionell kinesiska: 新天地; förenklad kinesiska: 新天地; hanyu pinyin: Xintiandí).

Shanghai var en plats där man experimenterade med olika styrelseformer. År 1921 jagade en massiv gräsrotsrörelse bort lokala krigsherrar men led nederlag när Chiang Kai-shek intog staden.

Under andra sino-japanska kriget 1937–1945 ockuperades staden av Japan. Japan hade under kriget omfattande politiska kontakter med Nazityskland och flera representanter för Nazistpartiet besökte Shanghai efter det att den japanska ockupationen av staden inletts. I Shanghai hade det under kolonialtiden funnits ett flertal affärsmässigt mycket framgångsrika judiska familjer, bland annat den berömda familjen Sassoon. Tyskland föreslog därför att Japan, i likhet med det egna landet, skulle upprätta koncentrationsläger för Shanghais judiska befolkning. Dessa läger borde enligt tyskarna upprättas på Chongmingön (traditionell kinesiska: 崇明島; förenklad kinesiska: 崇明岛; hanyu pinyin: Chongming Dao), en stor ö belägen i Yangtzeflodens delta, inte långt från Shanghai. Den japanska regeringen valde att inte följa dessa råd.

Shanghai omnämns i kinesiska historiska källor som en lokalt viktig handelsort redan på Song- och Yuandynastin. Vid Mingdynastins början lär den ha haft en befolkning på närmare 300 000 personer, ett otal kringliggande småorter inkluderade. Ofta brukar man säga att dagens Shanghai grundades år 1553, då en stadsmur byggdes runt själva stadskärnan, som skydd mot pirater. De flesta invånarna livnärde sig vid denna tid antingen på handel eller fiske. Shanghai började uppleva ett ekonomiskt uppsving i slutet på 1700-talet och hade i början av det påföljande seklet fått ett rykte om sig som en handelsmetropol av växande betydelse och med ett strategiskt läge vid Huangpufloden, en biflod till den mäktiga Yangtzefloden.

Under Opiumkriget erövrade Storbritannien Shanghai den 19 juni 1842 och staden förklarades genom Freden i Nanking den 29 augusti samma år öppen för utlänningar. Den åt engelsmännen upplåtna bosättningsplatsen sträckte sig från Suzhouån i norr till Yangbangkanalen i söder. Mellan Yangbangkanalen och den ursprungliga kinesiska staden låg ett smalt landområde, vilket år 1849 överlämnades åt Frankrike. USA upprättade år 1862 en koncession norr om Suzhouån.

Under senare delen av Taipingupproret var Shanghai den enda hamnstaden i mellersta Kina som inte var ockuperad av kinesiska rebeller, vilkas försök att inta Shanghai slogs tillbaka åren 1860-1861. Därigenom gynnades stadens ekonomi och handel och Shanghai fick sin position som Kinas viktigaste hamnstad. Staden behöll denna position fram till kommunisternas seger i det kinesiska inbördeskriget och Folkrepubliken Kinas grundande den 1 oktober 1949. Därefter flydde stora delar av stadens kinesiska ekonomiska elit till den brittiska kolonin Hongkong, vilken även övertog positionen som Kinas viktigaste hamnstad.

Det koloniala Shanghai

Shanghai, ca 1910

Under Qingdynastin bestod Shanghai av en kinesisk stadsdel, omsluten av en 0,5 km lång mur med en i dess omedelbara närhet liggande vallgrav. Den kinesiska stadsdelens husbestånd utgjordes företrädesvis av envånings trähus.

Det äldsta av stadens europeiska områden, den brittiska koncessionen, var belägen söder om Suzhouån (eng, Wade-Giles: Soochow Creek), och norr om Yangjingbangkanalen. Söder om Yangjingbangkanalen låg den franska koncessionen, närmare den kinesiska staden.

Norr om Suzhouån tilldelades USA ett koncessionsområde, vilket år 1863 förenades med den brittiska koncessionen under namnet "den Internationella bosättningen" (eng: International Settlement), medan den franska koncessionen även framgent behöll sin legala autonomi.

De utländska delarna av Shanghai gick under benämningen "den europeiska staden". De hade, till skillnad från den ovan nämnda kinesiska stadsdelen, företrädesvis breda och dränerade avenyer och boulevarder kantade av träd. Här fanns vidare en mängd byggnader i nyklassisk europeisk stil, stora hotell, klubbar, palats och monument, bland annat en staty av Gordon pascha. I den amerikanska stadsdelen Hongkou låg de största fabrikerna, skeppsvarven och skeppsdockorna.

Shanghais stadsfullmäktiges flagga. Den svenska unionsflaggan kan ses i emblemet.

Det så kallade "Internationella bosättningen" stod under tillsyn av ett kommunalråd bestående av 9 medlemmar, valda av och bland de utländska skattebetalarna utan hänsyn till deras nationalitet. Kinesiska skattebetalare var dock uteslutna från rådet ända fram till 1920-talet.

Vid sekelskiftet utökades stadens gatunät ansenligt väster och nordväst om Shanghais hästkapplöpningsbana (se karta). Nära denna var en gång det svenska konsulatet beläget. Platsen där Shanghais hästkapplöpningsbana tidigare var belägen utgör idag Shanghais Folkets park.

Lagstiftningen utövades av alla skattebetalare med pekuniära kvalifikationer, liksom allmän rådstuga på allmänna sammanträden. På liknande sätt administrerades den franska koncessionen, med undantag för att den franske generalkonsuln hade rätt att kontrollera varje utgift och lagd röst. Söder om Suzhouån, längs gatan Bund, låg stadens koloniala tullhus, en vacker allmän park, de utländska konsulaten, flera bankpalats och kyrkor, bl. a. en engelsk katedral i gotisk stil av sir Gilbert Scott. Denna stadsdel fick tidigt elektrisk belysning, vattenledning och spårväg.

I de utländska kolonialmakternas besittningar uppfördes byggnader i utländska arkitektoniska stilar. Denna bebyggelse finns till viss del bevarad. Mest kända är förmodligen byggnaderna längs Bund (traditionell kinesiska: 外灘; förenklad kinesiska: 外滩; hanyu pinyin: Wàitan; eng: the Bund). Bund tillhörde ursprungligen den brittiska besittningen i Shanghai. Söder om Bund ligger Quai de France, vilken under kolonialtiden utgjorde en del av den franska besittningen.

Vid folkräkningen 1895 räknades den infödda befolkningen i de europeiska kvarteren till 286 753 personer och beräknades i den kinesiska staden till cirka 125 000. Vid folkräkningen 1905 var utlänningarna 11 497, bland dem 3 713 engelsmän, 2 157 japaner, 1 329 portugiser, 991 amerikaner, 785 tyskar, och 568 indier. Vid denna tid fanns det även en svensk koloni och det fanns ett skandinaviskt sjömanshem och en svensk avlönad konsul. Invånarantalet uppgavs år 1912 till 651 000.

Hittade den här artikeln i Aftonbladets nättidning häromdagen. Intressant, eller hur?

Kläderna är billigare än på Ullared!

Foto: ANDERS PIHL

Shoppa loss i Shanghai

Spara in hela resan när du köper ny garderob

Shanghai är en av Asiens mest fascinerande metropoler med svårslagen shopping, fantastisk mat och takterrassbarer halvvägs till himlen.

Boka snabbt så hinner du se världsutställningen också.

Shanghai är en stad i ilsnabb förändring. Man kan nästan känna hur denna stad växer under fötterna när man går på gatan. Överallt byggs det, bakom ens rygg skjuter nya skyskrapor i höjden lika fort som trender skiftar i det moderna Kinas finansiella och kulturella centrum.

Shanghai har redan innan ett av världens mest imponerande stadslandskap vars blandning av retrosnygga fasader från 30-talet och fantasifulla höghus från framtiden påminner om Gotham City och ren science fiction. Ett visuellt avtryck av stadens speciella atmosfär.

Fotbad i baren

– Det är spännande att vara här nu, säger Mats Johansson, svensk som bott sex år i Shanghai. Staden är verkligen inne i ett expansivt skede. Folk pratar ofta om att allt är möjligt och sällan om att något är omöjligt.

För resenären har det aldrig varit bättre läge att besöka Shanghai. Stadens optimistiska nu-känsla sprider en energifylld vitalitet. Det märks inte minst i French Concession, den vidsträckta stadsdel med främst äldre bebyggelse som begåvas med allt fler små boutiquer, chica restauranger och designbarer.

Shanghais kosmopolitiska nattliv får ständigt bränsle av de 75000 utlänningar som bor här.

Ett aktuellt exempel är att Hyatt nu öppnar sin sköna takterrassbar med fotbad redan på eftermiddagen, vilket innebär att stans kanske bästa utsikt kan avnjutas i solnedgången med bra musik och festglada människor.

Pruta hårt

Shoppingen i Shanghai är med rätta omtalad. Kläder, skor, glasögon, lädervaror och mycket annat säljs till priser som är svåra att bräcka. Följer man tumreglerna, att titta noga på kvaliteten och pruta hårt, kan man spara många tusenlappar här. (Se jämförelsen nedan.)

Dock ska man inte räkna med att fynda på Shanghais glittriga gallerior. Där ligger priserna i nivå med Sveriges, tack vare Kinas allt rikare övre medelklass. Istället bör man söka sig till stadens många inomhusmarknader, där hundratals småbutiker säljer ett brett urval av billiga omärkta produkter och märkeskopior.

Världsutställningen

Ännu en anledning till åka till Shanghai just nu är årets spektakulära världsutställning. Ett evenemang som bara OS och fotbolls-VM slår i storlek.

Här väntar kilometervis av häpnadsväckande byggnader, som Kinas upp- och nervända pyramid, Storbritanniens ”hårboll” och mycket annat. Möjligheten att smaka mat från hela världen är i sig en attraktion. Var dock beredd på att köa om du vill in i paviljongerna. Bästa tid är sen kväll.

Shanghai rusar vidare i sin egen takt. Det säljs 1000 bilar varje dag här och uppgången i bostadspriser förra året låg på närmast ofattbara 64%.

– Det måste vara väldigt roligt att vara arkitekt i den här staden, säger Mats Johansson när vi går i jätteparken Peoples Park omgivna av en skog märkliga skyskrapor.

I coola framtidsstaden Shanghai är det hursomhelst roligt att vara besökare.

Anders Pihl

  SÅ MYCKET BILLIGARE ÄR SHANGHAI Klicka på grafiken för att göra den större (öppnas i nytt fönster).

Fakta/Shanghai

 

I Shanghai bor 19 miljoner människor.

Åka hit: Snabbaste vägen är med Finnair, som flyger dagligen till Shanghai. Restid från Stockholm 12-13 timmar inklusive byte i Helsingfors. Priser från cirka 8000 kr.

 

Air China via Peking och Aeroflot via Moskva är andra bra alternativ.

Befolkning: 19 miljoner

Övrigt: Visum krävs (ca 250 kr), kontakta Kinas ambassadens visumavdelning.

 

Världsutställningen i Shanghai

  192 nationer ställer ut på World Expo 2010 i Shanghai på temat Better City, Better life. Utställningen pågår mellan 1 maj och 31 oktober.

  Biljettpris: 170 kr heldag, 100 kr halvdag.

  Beräknat antal besökare är 68 miljoner, eller drygt 400 000 per dygn.

  Utställningsområdet ligger mitt i staden och alla transporter inom området är gratis.

Läs mer:

http://en.expo2010.cn/

Shanghais kommun är indelad i 18 stadsdistrikt (shixiaqu) samt häradet Chongming (gult fält)

Affärsdistriktet Lujiazui på Huangpuflodens östra strandbank, Pudong, är ett av de ekonomiskt sett mer välbeställda områdena, medan stadens politiska administration huvudsakligen återfinns i det västliga Huangpudistriktet.

Kommersiella områden återfinns överallt, bland annat i Xintiandi och längs Huaihaigatan i Luwandistriktet och vid Xujiahuikorsningen i Xuhuidistriktet. Stadens universitet återfinns huvudsakligen i och omkring bostadsområdena i Yangpu och Putuo.

De nio distrikten som tillsammans utgör Puxi (sv: "väster om Huangpufloden") utgör Shanghais innerstad. Staden utgörs sammanlagt av 220 stadsdelar, 114 stadsavdelningar och 103 underdistrikt. Alla dessa är i sin tur uppdelade i områdeskommittéer som i sin tur är indelade i lokala sovjeter.

Egen kommentar: Hittade ingen bättre karta för tillfället, men vi bor i Xujiahui i stadsdelen Xuhui i distriktet Puxi (rosa fält). Kommer att skriva mer om detta så småningom.

I mitten av Shanghai finns det stora People's Square som även innehåller en park och är byggd över den gamla galoppbanan från den tid England kontrollerade denna del av Shanghai (före 1949). Tunnelbanestationen under torget är en av världens största i storlek samt i antal trafikanter med flera linjer. 2010 har Shanghais tunnelbanesystem 19 linjer (från 2 linjer år 2001). Från detta torg går Nanjing Road, en stor gågata med bl.a. fyra stora varuhus. Gatan slutar vid Bund. Bund är en gata med gamla Europeiska byggnader (t.ex.. HSBC´s f.d. bankpalats) som ligger längs floden Pu. Under Pu kan man åka "The Bund sight-seeing tunnel", under floden med moderna spårbilar med tillhörande effekter i form av belysning i skiftande färger och former. Här ligger också Peace Hotel, ett världsberömt hotell, nu nyrenoverat. Inne i hotellet finns The Jazz room, där man spelat jazz oavbrutet sedan före revolutionen.

Av udda sevärdeheter kan nämnas Qi Bao, en sk. vattenstad (water town), en gammal historisk stad med kanaler och gamla hus som nu ligger inklämd i ett modernt bostadsområde.

På andra sidan Pu-floden ligger Pudong (vilket betyder öst om Pu), Shanghais nyare distrikt där de högsta och några är världens största skyskrapor ligger. Här finns även Shanghais mest kända byggnad och symbol Pearl Tower, som är ett futuristkt högt torn med runda bollar varav en bergbana samt en simulatorbio som finns i den största bollen. Shanghais högsta byggnad är Shanghai World Financial Center, SWFC. Skrapan är 492 meter hög och har ett utsiktsplan längst upp med ett glasgolv. Just nu byggs skyskrapan Shanghai Tower som kommer bli världens näst högsta när den är klar med sina 632 meter. Shanghais mest berömda park är den gamla unika parken Yu Garden i gamla stan (Huangpu), byggd 1521.

Den 1 maj 2010 öppnades World Expo 2010 Shanghai världsutställningen som detta år är i Shanghai. Expo-området liknar en hel stad och sträcker sig kilometervis på båda sidor om Pu floden som rinner genom Shanghai.

Andra sevärdheter i Pudong är det fina akvariet med inriktning på hajar som ligger bredvid Pearl Tower. Inte långt därifrån ligger Super Brand Mall, det största shopping centret i Kina, Jin Mao byggnaden bredvid SWFC, den före SWFC högsta byggnaden i Kina (liksom SWFC också ett Hyatt Hotel), Century Park, ett riktigt stort Parkområde mitt i Pudong. Rekommenderas kan också Tekniska museet, en enorm byggnad som tom innehåller en hel regnskog it ett hörn av byggnaden. Där ligger också, vid Tekniska museets tunnelbanestation, den berömda XJ copy-market, Shanghais största, och vanligtvis den första punkten på utflyktslistan för de flesta besökare till Shanghai.

En timmas bilfärd bort ligger de bägge längsta broarna i världen. Den ena, 32 km lång, Dong Hai bridge, går ut till Shanghais djuphamn. Den andra, 36 km lång (världsrekord), Hangzhou Bay bridge, går över Hangzhou bukten. Det är en fascinerande upplevelse att åka 36 km rakt ut över havet.

Egen kommentar: Detta är bara ett litet, litet urval av allt som finns att se på och göra i Shanghai. Vad man vill göra handlar ju också om vad man är intresserad av - musik, kultur, konst, shopping, uteliv m.m.

Xujiahui-katedralen i Shanghai

Från Wikipedia

Xujiahui-katedralen

Xujiahui-katedralen 徐家汇天主教堂 eller Zikawei-kyrkan, egentligen Sankt Ignatius kyrka 聖依納爵主教座堂 är den katolska katedralen för Shanghais stift i Kina. Kyrkan rymmer 3 000 personer och är en av Östasiens största. Xujiahui är uppkallad efter Xú Guāngqǐ, en berömd kinesisk lärd stormandarin som blev döpt där 1603 och tog dopnamnet Paul. Xu-familien bor ännu i början av 2000-talet i detta område i Shanghai, stadsdelen Xujiahui i distriktet Xuhui.

Xujiahui-kyrkan ritades av den engelske arkitekten William Doyle, och restes av franska jesuiter mellan 1905 och 1911. Den blev vandaliserad av rödgardister 1966 under kulturrevolutionen; taket och spirorna revs ned och 300 kvadratmeter glasmålningar krossades. Efteråt var den under det följande årtiondet ett statligt lager.

Kyrkan återöppnades den 1 november 1979. De två spirorna kom på plats igen före jul 1982. 1989 firades mässan på kinesiska första gången, efter beslut av biskop Aloysius Jin Luxian.

Egen kommentar: Jag går hit ibland. Katedralen ligger bara ett stenkast från där vi bor, tar ca 5 min att gå. Det är så rogivande att sitta ned en stund i katedralen och när det är så där stekhett ute och man ändå vill ta en liten promenad så är katedralen en bra rastplats. Här är nämligen svalt utan att det behövs AC!! Jag har ännu inte varit på någon mässa där men det kanske blir av så småningom.

Den politiska makten i Shanghai utövas officiellt av stadens folkregering, som leds av den regionala folkkongressen och borgmästaren. Storstadsområdet Shanghai befinner sig administrativt på provinsnivå, vilket betyder att borgmästaren i Shanghai är jämställd med guvernörerna i landets övriga provinser. Dessutom finns det en regional politiskt rådgivande konferens, som motsvarar Kinesiska folkets politiskt rådgivande konferens och främst har ceremoniella funktioner. Stadens borgmästare sedan 2003 är Han Zheng.

I praktiken utövar dock den regionala avdelningen av Kinas kommunistiska parti den avgörande makten i Shanghai och partisekreteraren i regionen har högre rang i partihierarkin än borgmästaren. Sedan 2007 heter partisekreteraren Yu Zhengsheng.

I Shanghai talas en variant av den kinesiska Wu-dialekten. Den talas i ett område runt Yangtzeflodens nedre lopp, som även innefattar miljonstäderna Suzhou i provinsen Jiangsu och Hangzhou, provinsen Zhejiangs huvudstad. Lingvistiskt sett är Wu-dialekten att betrakta som ett språk. Av politiska skäl har det dock bestämts att den, liksom andra lokala han-kinesiska språk, till exempel kantonesiska, skall benämnas som dialekter.

Wu-dialekten saknar skriftspråk liksom officiell ställning. Inom administration liksom inom undervisning används mandarinkinesiska, den officiella dialekten vilken talas i Kinas huvudstad Peking.

Eget exempel: Ordet tack heter xie xie på rikskinesiska, dvs mandarin, men på shanghainesiska heter det shaya.
Att det talas just shanghainesiska i Shanghai gör det extra svårt för oss utlänningar. Här går vi och studerar kinesiska men när vi sen ska ut och praktisera våra språkkunskaper i stan så blir allt fel ändå. Fast givetvis är det så att de flesta kineser talar både och. Men det låter faktiskt som två helt skilda språk.

Magnolia denudata

From Wikipedia, the free encyclopedia

Magnolia denudata, known as the Yulan magnolia (Chinese: 玉蘭花), is native to central and eastern China. It has been cultivated in Chinese Buddhist temple gardens since 600 AD. Its flowers were regarded as a symbol of purity in the Tang Dynasty and it was planted in the grounds of the Emperor's palace. It is the official city flower of Shanghai.

Idag startar jag en ny kategori på min blogg, Shanghaiinformation. Jag kommer att lägga in olika basfakta om Shanghai och sådant som är av allmänt intresse. Jag kommer även att lägga in fakta som ligger mig extra varmt om hjärtat. Kanske något speciellt om den stadsdelen vi bor i etc.
Min förhoppning är att fler av Er läsare blir extra nyfikna på Shanghai och kanske vill komma hit och hälsa på!

Från Wikipedia

Shanghai
kinesiska : 上海?   pinyin: Shànghǎi
Förkortning: 沪/申   (pinyin: Hù/Shēn)
Typ av område: Storstadsområde (provinsnivå)
Position:	31°12′0″N 121°30′0″O / 31.2, 121.5
Yta:	6 340,50 km2 31:e störst i Kina
Folkmängd:	18 670 000 (2007) 25:e folkrikast i Kina
Befolknings- täthet:	2700 inv./km2
BNP:*	22 000 USD (ppp) ¥/inv. (2010)
Officiella språk:	kinesiska
Borgmästare:	Han Zheng
Parti- sekreterare:	Yu Zhengsheng[Uppdatering behövs]
Officiell webbplats
Shanghais läge i Kina.
*Källa för BNP: en.wikipedia.org

Shanghai (kinesiska:上海^?, pinyin: Shànghăi info, uttal:[ʂaŋxaj]) är den största staden i Folkrepubliken Kina, belägen vid Changjiangs delta mot Östkinesiska havet. Shanghai är Asiens näst viktigaste ekonomiska centrum efter Tokyo samt Kinas mest expansiva och ekonomiskt viktigaste stad.

Shanghai är ett av de fyra storstadsområdena i Kina som är ställda direkt under landets centrala administration i huvudstaden Peking. Hela kommunen hade 18 670 000 invånare år 2007. Centrala Shanghai hade 8 023 001 invånare vid folkräkningen 2000.^[1]

Invånarna i Shanghai åtnjuter en relativt hög levnadsstandard i jämförelse med invånarna i de flesta andra av Folkrepubliken Kinas städer. Stadens centrala delar genomkorsas av massiva trafikleder i flera plan över marknivån. Shanghais hamn är den största och viktigaste i Kina.

Befolkning

Shanghai har en mycket snabb befolkningsutveckling, främst beroende på inflyttning från den omkringliggande landsbygden och andra delar av Kina. Stadens befolkning är därför väldig heterogen i jämförelse med andra kinesiska städer. Shanghai har genomfört ett flertal administrativa åtgärder för att minska inflyttningen från andra delar av Kina, bland annat krav på att alla kinesiska besökare i staden måste registrera sig hos den lokala polisen.

Shanghai har officiellt över 18 miljoner invånare, men på grund av hukou-systemet är svårt att få en exakt siffra på antalet boende. 99,4 % av invånarna är Hankineser (汉族). Den största minoriteten är Hui (回族) som står för 55,5 % av minoritetsbefolkningen.

Shanghai har också en ständigt växande grupp av utländska invånare. Shanghai är den stad i Kina som har högst grad av giftermål mellan utländska och kinesiska medborgare. Ca 5 % av alla giftermål i Shanghai sker mellan en kines och en utländsk medborgare. Det nationella genomsnittet är 2 %.

Kvinnor i Shanghai anses ha en högre position i familjen och samhället än vad som är vanligt i andra delar av Kina. Bland annat är matlagning en syssla som vanligtvis utförs av mannen i den vanliga Shanghai-familjen.

I Shanghai finns de flesta större religioner representerade. Det är svårt att få en exakt siffra på antalet troende, men enligt statliga uppskattningar erkänner sig (är aktiva) 370 000 till den buddhistiska läran, över 110 000 är daositer, 60 000 muslimer, 14 000 är katoliker, och 18 000 tillhör andra kristna organisationer.