holmekagan

Shanghai under Folkrepubliken Kina (1949-)

Efter kommunisternas maktövertagande och grundandet av Folkrepubliken Kina den 1 oktober 1949, skedde en mängd symboliska förändringar i stadslandskapet i Shanghai. Så döptes till exempel en rad gator om och fick nya progressiva namn: ett exempel bland de gator som ursprungligen haft utländska namn är den berömda affärsgatan Avenue Joffre i den tidigare franska besittningen, som döptes om till Huaihaigatan (traditionell kinesiska: 淮海路; förenklad kinesiska: 淮海路; hanyu pinyin: Huáihai Lù). Även en del kinesiska gatunamn med anknytning till det s.k. “gamla samhället” byttes ut, och så blev exempel vis Republikens Gata (minguo lu) nu Folkets Gata (renmin lu).

I januari 1967, som ett led i den s.k. kulturrevolutionen, grundade medlemmar av stadens politiska "ultra-vänster" en ny administrativ ordning som man döpte till Shanghaikommunen och som, i teorin, var tänkt att låta arbetare och soldater utöva politisk direkt kontroll över stadens ledning i enlighet med modellen från Pariskommunen år 1871. Pariskommunen hade av Karl Marx beskrivits som ett mycket bra exempel på hans egna teorier om "proletariatets diktatur". Mao Zedong ställde sig dock i någon mån tveksam till Shanghaikommunen: bl.a. krävde han efter bara ett par veckor att den skulle byta namn (något som också skedde) till Shanghais stads Revolutionskommitté. Dess för hans instruktioner lyhörda ledare stödde han dock under resten av sitt liv: tre av dem skulle som medlemmar av det s.k. "De fyras gäng" arresteras kort efter hans död.^[4]

Staden har bibehållit sin ledande ställning under Deng Xiaopings reformer. När borgmästaren Jiang Zemin utsågs till generalsekreterare i Kinas kommunistiska parti i juni 1989, befordrade han flera av sina skyddslingar från Shanghai-apparaten till ledande poster i partiet som fortfarande har en viktig maktställning. Den nye generalsekreteraren Hu Jintaos utrensning av Shanghais partisekreterare Chen Liangyu 2006 var ett slag mot Jiangs "Shanghai-klick".