holmekagan

jakar i snön.


vi stannade till vid en liten by och träffade bl.a den här lilla flickan. Hon var mycket blyg men ställde ändå upp på att låta sig fotograferas. Vi gav henne en peng som hon sen direkt sprang iväg till en kiosk och köpte godis för.


några gamlingar i byn.


tibetvy


när vi åkte nedför de branta bergen fick bromsarna på bilen jobba så hårt så de blev alldeles överhettade och fick kylas av emellanåt.


glad kille som drev den lilla kiosken längs vägen som tillhandahöll bl.a bensin, vatten och cigaretter. Vi fick veta av Kelsam att han var 35 år och under vintern bodde nere i sin by men jobbade här under högsäsongen som är mellan april och oktober.


kvinna längs vägen.


mor och dotter


i nomadernas land - norr om Lhasa.


Nam Co lake som fortfarande låg frusen. Världens högst belägna saltvattensjö. Det kostade hela 120 kronor att besöka denna sjö. Svårt att förstå för oss svenskar som är vana vid allemansrätten och att vistas i naturen är gratis. Vi la märke till att många människor i detta område var fattiga så vi frågade Kelsam om inträdet kom dem tillgodo på något sätt. Ni får själva lista ut hans svar..


flicka 3 år, Nam Co lake.


flickans mor, 27 år gammal. Hade fött fyra barn varav endast två var i livet. Mycket fattig, ägde ett biljardbord som hon hyrde ut. Vad hennes man gjorde fick vi inte veta.


spisen i skjulet som de bodde i. Vi fick smaka på hemlagad yogurt - mycket gott!





ungdomar som dansar. Guiden sa att det troligtvis var förberedelse för en stundande vårfest.


familj längs vägen.


en dag provade vi att äta jakgryta. Smaken var okej men köttet var seeeegt...

i fredags kom vår älskade Stephanie och finaste Emil hit till Shanghai!! Tredje gången för Steph, första gången för Emil.  Är så glad att ha dem här!


i fredags på Pudongs flygplats. Lite mosiga var de allt..

på promenad i Xujiahui.

i söndags åt vi semlor här i Shanghai! Det var två år sedan jag sist åt en semla och det var i Sverige. Så söndagens intag av denna nationalbakelse var minst sagt en högtidsstund.



det är inte bara att gå till ett kondis och köpa sig en semla. Nej, här krävs lite mer fantasi och uppfinningsrikedom (och goda vänner). Man kan ju baka bullarna sjäv men jag valde en variant som finns att köpa på Olé. Visserligen med russin i men brödsmaken är väldigt semlebullelik. Grädde från Carrefour, mandelmassa och florsocker från Linda (direktimport från Sverige) och semlan stod på bordet!!


Wenting hugger in på sin första semla, någonsin. Hon tyckte det var gott! Och det tyckte vi också.

Jag och Håkan var med på en guidad vandring i det stora konstnärsområdet vid Moganshan lu, även kallat M50.
Det var mycket intressant, många fina gallerier med allehanda konstverk och utställningar. Hit går jag gärna igen!  Guiden berättade bla om hur det var att vara konstnär i Kina under kulturrevolutionen. Flera konstnärer fick inte utöva sin talang utan fick arbeta som tex bönder istället. Andra fick bara göra politisk propagandakonst. Idag är konstnärerna i Kina betydligt friare och nästan allt är tillåtet. Så länge man inte gör narr av någon sittande politisk ledare. Mycket av konsten vi såg var samhällskritisk men med viss finess.


Spencer Dodington - påläst kille som bott i Shanghai sen -95 och kan det mesta om stan.








På kvällen gick vi till Shanghai City Theatre och såg baletten Svansjön. Det var andra gången jag såg en balettföreställning och även om det ibland ser lite töntigt ut med alla trikåer och ballerinakjolar så är jag grymt imponerad av dessa duktiga dansare. Man förstår att mycket blod, svett och tårar ligger bakom varje steg.
Jag tror att det var en ganska så klassisk uppsättning av Svansjön som vi såg. Mycket vackert och Tjajkovskijs musik är ju bara så mäktig och gripande!


i väntan på att dansen ska börja!


bild lånad från brenningstall.com