holmekagan

jag går ju som sagt på målarkurs och lär mig chinese ink-painting. Det jag hitills åstadkommit har enligt mig själv varit av varierande kvalité men är inte alla "konstnärer" mycket självkritiska?! Jag tycker iallafall att det är mycket roligt att måla och det skänker mig både glädje och lugn. Den klass jag går i består till största delen av tyskor och fransyskor + ett par svenskor och ett par kinesiskor. Fransyskorna kan prata må ni tro och ibland när läraren har föreläsning så snattrar de som allra mest. Då blir givetvis vi övriga smått irriterade för man ska ju sitta artigt och lyssna, och vi snälla svenskar sitter naturligtvis tysta som små möss fast vi helst skulle vilja skrika åt fransyskorna "Håll käften"!! Tyskorna däremot är inte lika beskedliga av sig utan tittar strängt på fransyskorna och ibland kommer något utrop av typ "roe". Jag tror det betyder tyst eller nåt. Men det brukar hjälpa föga och fransyskorna snattrar på. Men läraren och de övriga kineserna verkar inte bry sig om vare sig det ena eller det andra. Sen så har det berättats för mig att i en tidigare klass så kom det en dag en ny tjej - jag minns inte vilket nationalitet hon hade - men hon satte sig iallafall vid "tyskornas" bord och då blev det ett j-vla liv!! Hon kom och "störde" deras ordning. Den nya tjejen blev så förvånad och arg att hon tog sina grejer och gick därifrån och kom aldrig mer igen. Ja, vi människor är lustiga.
Idag kom för första gången en av fransyskorna fram till mig och sa att hon tyckte min målning var bra. Hon har gått och målat i över 5 år och är jätteduktig så det var lite kul.

             
 Ms. Song (lärare)          Mr. Zhou (lärare) och Mr. Yan (samordnare)


Nadja (elev, ursprungligen från Iran men har bott i Frankrike i många år och nu senast i Shanghai i 7 år)


Idag målade jag en kvinna som är i bambuskogen.

Eftermiddagen tillbringades på Gunnels balkong i strålande solsken och med utsikt över floden. Helt underbart! Och med varsin campari i vår hand kunde vi alla konstatera hur lyckligt lottade vi är och hur härligt och bekymmerslöst livet ibland kan vara. Jag ÄR tacksam.