holmekagan

sorg är kanske ett för starkt ord men faktum kvarstår - kaninen är död! Imorse när jag kom ut i vardagsrummet anade jag nästan direkt att något inte stod rätt till. Coco brukar alltid börja röra sig i buren så fort han hör att någon kommer. Jag gick fram för att lyfta av sovskynket, inte ett ljud. Och där låg han, stendöd. Jag blev ledsen såklart och första tanken blev "Vad har vi gjort för fel? Har vi inte tagit hand om honom ordentligt?" Nu har John den otacksamma uppgiften att meddela Veronica detta. Inget kul alls. Under tiden får Coco stå på balkongen och vi får fundera på hur vi ska ta hand om honom. Vad gör man av en död kanin i en stad som Shanghai? Känns hårt att slänga honom i soporna. Eller vill Veronica att vi "sparar" honom tills hon kommer tillbaks från Indonesien? Var ska vi då ha honom under tiden utan att han börjar ruttna. Lägga honom i frysen? Huja, jag ryser vid tanken.

R.I.P Coco