holmekagan

Så var man här igen då, på gamla kära Klädesholmen. Ön ligger stabilt kvar här ute i västerhavet, väl förankrad i sin lilla bro! Jag älskar verkligen denna ö med dess underbara natur men jag kan ibland bli vansinnig på att man aldrig kan få vara anonym eller ensam här. Alla känner alla och alla vill veta allting. Det ligger väl en omsorg i sånt också men ibland är det jobbigt.
Men det är när jag åker över Tjörnbroarna som jag först känner det, en hisnande känsla när jag ser havet och alla öar. Det är så vackert och jag blir lika glad varje gång.
Flygresan från Shanghai gick finfint, inga förseningar eller andra missöden. Papppa kom och hämtade mig på Landvetter och när vi kom hem hade Stephanie satt på kaffet och bakat en jättesmarrig chokladkaka.
Och nu är det mamma-dotter-tid som gäller. "Inte utan min dotter" ;-)


Nere vid "Helmers", vårt badställe.


Salta friska hav!

Vy över Bäckeröfjorden och Äggeskärs fyr.


Stephanie, mammas <3