holmekagan

Okej, då ska jag försöka göra en slags sammanfattning av de senaste dagarna. AC:n pajade ju som sagt i helgen. På söndan var här åter igen en massa gubbar som skulle försöka fixa eländet. Det blåstes i rör, det användes trasor att fånga upp allt vatten med, det användes små porslinsskålar. Den ene gubben placerade t.om en porslinsskål uppe i takluckan där det droppade för att på så sätt fånga upp vattnet,,,och han lät den stå kvar. Men som vanligt var detta bara en tillfällig förbättring. Det varade i några timmar och senare på kvällen så började det droppa igen. Fram med spännerna igen,,

Under dagen var vi även tvungna att ta en tur till sjukhuset för Håkans magknip ville inte ge med sig. Då hade han varit dålig i fyra dagar och inte fått behålla nån mat. Men vart skulle vi bege oss? Vi hade en lista med rekommenderade sjukhus och jag ringde till ett som heter Huashan hospital, som ligger nära därvi bor. De sa att han var välkommen dit. När vi kom dit irrade vi först omkring ett tag och Håkan stackarn kunde knappt gå upprätt. Till slut hamnade vi på något för "out-patients". Först trodde jag att det var för utlänningar men det visade sig vara för icke inneliggande patienter, typ som en vårdcentral. Det var förstås en massa papper att fylla men jag måste säga att vi fick ett mycket gott bemötande och Håkan blev väldigt väl omhändertagen. Vi behövde inte sitta länge och vänta förrän han fick träffa en doktor och sen var det provtagning. Proverna skickade direkt till labbet och inom en timma kom svaren. Han blev även undersökt av en kirurg under tiden. Diagnosen blev "acute gastric intestines", akut tarmkatarr. Inget farligt eller smittsamt men mycket smärtsamt förstås. Han fick medicin och vi kunde bege oss hemåt igen. Vårt första intryck av kinesisk sjukvård är över förväntan!

På måndag morgon var det dags att börja ringa igen angående den läckande AC:n. Och äntligen, denna gång tog det ordentlig skruv. Efter ett par timmar var hela lägenheten full av folk kändes det som, t.om landlorden kom i egen hög person. En liten dam som beklagade sig det allra djupaste att vi haft sånt besvär. Hon bor tydligen i samma hus som oss men jag har aldrig sett henne. När "fixargubbarna" var färdiga så bad hon sin egen ayi att komma hit ner och städa upp, helt otroligt!  Vad vi förstod så har det varit någon felkoppling i AC:systemet som vi nu hoppas äntligen har rättats till. När landlordsdamen ändå var här och vi haft så mycket bekymmer så tänkte vi att nu kan vi nog passa på att fråga om vi får sätta upp vår spegel på väggen. Vi har den nu stående längs en vägg men det bästa är ju att få den upphängd. En enda liten sak kan vi väl ändå få hänga upp,, men nä då, det gick inte. Iallafall inte där som vi ville ha den. Enligt kinesisk sed betyder det otur att ha en spegel som man kan se sig själv i när man kommer innanför dörren. Vi skulle kunna få hänga den på en vägg i den smala korridoren mellan våra sovrum men då kan det kvitta. Nu får den stå kvar där den står.

Idag kände sig Håkan såpass bra att han ikväll kunde åka iväg till Yunnanprovinsen för ett stort chefsmöte där. Hoppas nu att allt går bra!  Det ska tydligen vara vackert i den provinsen och hade inte John varit här så hade jag nog åkt med och spanat lite. Men det blir fler chanser.

John trivs än så länge utmärkt här i stan. Han har redan träffat kompisar och igår kväll var de ute och gjorde Shanghai osäkert, haha!


Här fick Håkan vila medans vi väntade på provsvaren.


Hospitalet Huashan